fredag 3 september 2010

The List Part 4 - En såndär "what-if-grej 2.0" ;)

I detta inlägg förekommer inte någon censur p.g.a att jag är sjukt dålig på att komma ihåg namn! ;)

För ett par veckor sedan var jag inne i den stora staden Växjö med min käre far och skulle göra något som jag inte kan komma ihåg vad det var. Efter att vi gjort vad vi nu skulle göra så stannade vi till på Apoteket för att jag behövde nålar, insulin och annat sånt där som vi underliga, kroniskt sjuka människor behöver! Eller som ett par av mina kära vänner hade sagt, "Vi med milda utvecklingskador"
Hur som helst så gick vi in och jag fixade det jag skulle och farsan köpte tandkräm. (?)

När vi kom fram till kassan satt det en nära på otroligt trevlig tjej där. Min käre far började fippla runt med sitt medlemskort och jag kläckte ur mig nåt i stil med: "Fan va orutinerad du är hörru!"
Varpå tjejen i kassan ler och svarar "Ja fan va dålig du är!" Jag kände verkligen hur hela min själ blev lycklig för hon gjorde det verkligen med glimten i ögat och en underbar charm. Vi skrattade en snabbis åt hela situationen och sedan sa vi hejdå och jag och pappa gick ut mot bilen,

Precis när vi ska sätta oss i bilen frågar jag pappa:
"Vad är det för dag?"
"Tisdag, hur så?" svarar han.
"Vänta här..." säger jag och går tillbaka mot Apoteket igen.

Jag känner verkligen hur pulsen ökar och hur de kemiska processerna som pågår i mitt huvud kommer fram till vad det är jag är på väg att göra.

När jag kommer in genom dörren står det en småbarnsfamilj i kassan och jag är så närvös att jag tänker att: "Jag kan ju inte ställa mig där bakom dom och se dum ut!?"
Så jag går ut igen och kommer då på att: "Helvete va dum jag måste se ut som springer ut och in på Apoteket som en idiot!" Så jag går tillbaka in och väntar på att få komma fram.
När jag väl gjorde det så startades en konversation som gick till ungefär såhär:

Jag: Hej! Du jag glömde något.
Hon: Jaha? Vadå för något?
Jag: Jag glömde att fråga vad du ska göra till helgen.
Hon: Jag ska jobba typ hela veckan tyvärr.
Jag: Ah okej, så du är upptagen hela helgen då?
Hon: Asså jag är upptagen jämnt.
Jag: Ahaa... Dom bästa är alltid upptagna.

Vi avlutade hela konversationen med varsitt leende och jag gick ut till pappa som väntade i bilen.
Jag berättade hela historien och vi skrattade gott båda två.
Och hela vägen hem i bilen satt jag och log och tänkte what if....? ;)


Peace!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar